ÅH, kollade på en dokumentär om någon tjej som blivit misshandlad och miss-allting i princip. Socialen gjorde ingenting, blev skitsur. Sen lekte jag med ronja lite grann och kollade på filmer på youtube med mamma. Skitkul..
Nu sitter jag i mitt rum och typ... surar? Vet inte om jag orkar gå till skolan i morgon. Känns bara segt. Och i morgon kommer alla andra hem igen..
Så jävla less på att allting aldrig kan vara stabilt, att jag jämt måste ändra mig, varför kan jag inte bara vara glad, utan att bli sur över någonting som är helt obetydligt i vanliga fall? Varför förstör jag alltid?
Alla är så jobbiga och jag skulle kunna sitta resten av kvällen, och lite på morgonen och bara spy på folk. Finns det piller mot sånt här?
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment